När vanor avgör om strategin lyckas
Ni har lagt tid, pengar och hjärta på att ta fram en strategi. Den är genomtänkt, förankrad och presenterad. Men ändå händer det inte. För det är inte i styrgruppen eller på kickoffen som strategiimplementering avgörs – det är i vardagen, i vanorna, i tisdagsmorgonen.
Vad är det som avgör om strategin faktiskt går att implementera, och hur fungerar det i praktiken? Utforska hur du med rätt teknik, beteenden och samtal får strategin att leva i vardagen.
Läs mer: Transformativt ledarskap – att leda med vision
När strategiimplementering fastnar i vardagen
Få saker engagerar så mycket som strategiarbete. Man samlas i workshops, flyttar post-its, ritar pyramider. Ett par veckor senare finns en PowerPoint med rubriker som “Tillväxt”, “Hållbarhet” och “Kund i fokus”. Men att få strategiimplementering att fungera kräver mer än en snygg presentation.
Och sedan då?
Det är där det börjar skava. För medan strategin presenterades i ett konferensrum med utsikt, ska den nu drivas av chefer med full kalender, säljare med budgetpress och team som redan balanserar på gränsen till för mycket.
Det är där frågan måste ställas: Har vi en strategi eller har vi ett nytt dokument?
Strategi kräver beteenden för att implementeras
Strategier handlar om förflyttning. Från nuläge till önskat läge. Men all förflyttning sker i vardagen inte i styrgruppen. Och det är där strategiimplementering ofta går förlorad, i glappet mellan plan och praktik.
Det är sällan riktningen som är problemet. Det är friktionen. Vi har mål, men inga tydliga prioriteringar. Vi har chefer, men för få som coachar. Vi har ambitioner, men kulturen sitter fast i gamla mönster. Att lyckas med strategiimplementering kräver att dessa hinder adresseras.
McKinsey har visat att bara 30 % av strategiska initiativ faktiskt når sitt fulla genomslag.
I en svensk studie av Mindit bland 130 sälj- och ledningsgrupper såg vi ett liknande mönster. Det är inte bristen på plan utan bristen på översättning till beteende som bromsar genomförandet.
Tre beteenden som får strategin att hända
Under flera års arbete med både snabbväxande och omställningspressade företag har vi sett att det finns tre gemensamma drag hos de organisationer där strategiimplementering faktiskt sker, inte bara skrivs.
1. De pratar mer om prioritering än mål
De flesta vet vad som ska uppnås. Färre vet vad som ska göras och vad som kan vänta. De organisationer som lyckas gör inte fler saker. De gör rätt saker oftare.
Exempel: Ett B2B-företag inom teknikbranschen minskade antalet KPI:er från 17 till 5, men ökade sin uppföljningsfrekvens. Resultatet: bättre fokus, mindre stress, högre försäljning. Ett tydligt exempel på effektiv strategiimplementering.
2. De kopplar strategin till samtal inte bara slides
Det är lätt att prata strategi i ledningsgruppen. Svårare att få det att kännas relevant i säljmötet, eller i ett enskillt samtal med en nyanställd. Därför bygger starka organisationer in strategin i samtalen.
De tränar på att prata om den, bryta ner den, och översätta den till handling.
Exempel: En HR-chef på ett tillväxtbolag valde att låta varje chef svara på samma fråga varje vecka. “Hur har jag levt vår riktning i veckan?” Enkel fråga. Djup effekt. Och en konkret metod för att stärka strategiimplementering.
3. De följer upp på det som görs, inte bara det som nås
Strategier är resultatfokuserade. Men resultat är en fördröjd effekt. De ledare som skapar rörelse följer upp beteende. Vad som görs, hur det görs och hur det påverkar andra. Det är kärnan i framgångsrik strategiimplementering.
Exempel: Ett säljteam införde ett gemensamt veckomöte där alla delade ett exempel på “beteende som gjorde skillnad”. Det ökade samarbete, lärande och tempo utan fler möten, utan nya styrdokument. Ett tydligt exempel på levande strategiimplementering.
Kulturen är strategins spegel
Det sägs att kultur äter strategi till frukost. Men vad det egentligen betyder är att strategiimplementering aldrig är starkare än de beteenden den skapar. Och vanor slår ambition varje gång.
I många organisationer är det inte viljan som saknas det är förutsättningarna. Tiden att tänka. Platsen att prata om det som faktiskt sker. Modet att säga att något inte fungerar. Allt detta påverkar strategiimplementering.
Men det är just där det händer. Inte i dokumenten. Inte på nästa kickoff.
Strategiimplementering som händer, inte bara planeras
Organisationer som lyckas omsätta sin strategi i vardagen uppvisar inte bara bättre resultat de får också en kultur som håller längre. Det är effekten av konsekvent strategiimplementering:
24 % högre måluppfyllelse i team där strategi bryts ner till beteende (Mindit). 3 gånger högre engagemang i organisationer där ledare pratar mer om prioritering än om vision (Zenger Folkman). 42 % lägre omsättning bland medarbetare i bolag som följer upp beteende varje vecka (Gallup).
På Mindit hjälper vi ledare och säljorganisationer att inte bara förstå strategin utan att träna på den. För det är där strategiimplementering uppstår. Inte i visionen. Utan i vad man faktiskt gör på tisdag.
När strategi möter vardag
Strategiimplementering är ofta en resa med goda intentioner men också med oväntade hinder. Många organisationer har en tydlig riktning, men snubblar på vägen när strategin ska omsättas i praktiken. Det är inte ovanligt att ambitionen finns, men att beteenden, vanor och uppföljning inte hänger med.
Vanliga fallgropar:
- Endast 30 % av strategier når sitt fulla genomslag (McKinsey)
- 40 % av anställda säger att de inte förstår hur deras arbete hänger ihop med företagets strategi (MIT Sloan)
- 70 % av förändringsinitiativ faller på bristande beteendeförändring – inte fel plan (Kotter)
Vad som gör skillnad:
- 3 gånger högre engagemang i team där chefer pratar om prioritering, inte bara mål (Zenger Folkman)
- 24 % bättre måluppfyllelse när strategi kopplas till vardagsbeteenden (Mindit, 2024)
- 42 % lägre personalomsättning i organisationer som följer upp beteende varje vecka (Gallup) som forskning och erfarenhet pekar ut.
Läs mer: VD- krönikan om strategier och kultur som konkurrensfördel